Aktuelle saker - Island oktober 2010

Det isländska utbildningsdepartementet förbereder nu ny läroplan för förskolor, grundskolor och gymnasieskolor, baserad på lagstiftning från 2008. Enligt lagen skall kommunerna, som är ansvariga för drift av förskolor och grundskolor, presentera handlingsplan för driften av dessa. Viktig grundsats är att all undervisning skall anpassas till elevernas individuella behov där eleverna involveras aktivt i skolarbetet.

Fokus i den nya läroplanen är bl.a. kommunernas ökade ansvar för skolverksamheten samt ökat oberoende och självbestämmande för skolorna. Detta bekymrar många eftersom kommunernas ekonomi är ansträngd med anledning av den finansiella kris Island har genomgått och fortfarande genomgår. En följd av den finansiella krisen är att kommunerna kommer att tvingas till omfattande nedskärningar av grundläggande service till sina invånare. Grundskolorna lär inte bli undantagna förestående nedskärningar och uppsägningar av skolpersonal förväntas oundvikliga från och med kommande årsskifte. Det kommer att vara speciellt angeläget för dem som ansvarar för specialpedagogik att verka för att nedskärningar inte skall drabba de elever som är i störst behov av specialpedagogiska insatser.

Ytterligare central del i den nya läroplanen är bättre definition av barns och föräldrars ansvar, rättigheter och förpliktelser. Utbildningsdepartementet har lagt fram ett utkast till nytt  regelverk gällande detta. I detta utkast definieras tydligt att föräldrar har huvudansvar för sina barns uppfostran, vilket inkluderar barnens uppförande. Tydligt fokus finns på tydligare handlingsplaner avseende mobbning och samverkan med föräldrar gällande hantering av barns uppförande relaterade problem.
Slutligen lyfter regelverksutkastet fram vikten av ”en skola för alla” och att grundskolebarn skall få anpassat stöd i undervisning och att specialundervisning skall samordnas med varje barns behov som ledstjärna.

Frågan är hur olika skolor skall lyckas leva upp till dessa krav med tanke på förväntade nedskärningar. Det finns en oro att resultatet av OECDs årliga rapport, Education at a Glance, kommer att användas för att rättfärdiga ytterligare nedskärningar av utbildningsanslag på Island. Detta i ljuset av, att de relativa anslagen till förskole- och grundskoleverksamhet på Island i förhållande till BMP, är den högsta bland OECD-länderna. Den faktiska kostnaden per grundskoleelev är den fjärde högsta i jämförelsen och för barn inom förskolan den näst högsta. På Island är antalet elever per undervisande personal inom förskolan bland det lägsta som förekommer i jämförelsen och det lägsta inom grundskoleverksamheten. I grundskolan fanns det år 2008 i genomsnitt 10 elever per lärare jämfört med ett genomsnitt på 16,4 elever i övriga OECD-länder. De genomsnittliga klasstorlekarna på Island med 18 elever per klass, var även bland de lägsta i jämförelsen.

Det finns två möjliga förklaringar som är värt att lyfta fram avseende den relativt höga skolkostnaden på Island. Den ena är att ute på landsbygden förekommer ett fler tal mindre skolor. Den andra är litet antal särskolor.

Till slut är värt att informera om att den isländska lärarutbildningen har omorganiserats och omfattar nu 5 års högskolestudier. Detta innebär att samtliga lärare i framtiden kommer att utexamineras med magisterexamen. Förhoppningen är att ökade krav på lärarutbildningen skall resultera i ett starkare utbildningssystem, något som Island är i stort behov av i de svåra tider som landet nu genomlider.